Det är ganska vanligt att människor hävdar att det är samma sak eller att syndikalism är ett begrepp som funkar i Sverige men inte utomlands där sindicato betyder t.ex. fackförening och då måste man lägga till anarko- före syndikalism för att beskriva skillnaden (detta stämmer delvis) eller att anarkosyndikalism helt enkelt betyder fackligt aktiv anarkist.

I själva verket är det två skilda läror som i och för sig har mycket gemensamt. Även utomlands som t.ex. i Spanien på 1920- talet gick debattens vågor höga om CNT borde vara anarkosyndikalistiskt eller syndikalistiskt så det är alltså inget typiskt svenskt fenomen.

Anarkosyndikalism gick vanligen under namnet revolutionär syndikalism fram till 1920-talet. Förenklat kan man säga att anarkosyndikalismen är en metod/ett medel för att nå det anarkistiska samhället. Efter revolutionen behöver det inte nödvändigtvis vara så att det är de fackliga organisationerna som står som modell för samhällsbygget. Anarkosyndikalismen förespråkar följaktligen samarbete med andra icke fackliga anarkistiska organisationer och kooperativ osv, då
den inte anser sig själv nog. Samarbete med stat, kapital och politiska partier avvisas kategoriskt.

Anarkosyndikalismen driver också decentraliseringstanken till sin spets, förtroendevalda personer ges så få befogenheter som möjligt för att undvika att karismatiska personer tillförskansar sig maktpositioner osv, och anarkosyndikalister har vanligtvis i det längsta motsatt sig att man skall anställa personal i sina organisationer (det har dock förekommit och förekommer alltjämt).