Det är ganska vanligt att människor hävdar att det är samma sak eller att syndikalism är ett begrepp som funkar i Sverige men inte utomlands där sindicato betyder t.ex. fackförening och då måste man lägga till anarko- före syndikalism för att beskriva skillnaden (detta stämmer delvis) eller att anarkosyndikalism helt enkelt betyder fackligt aktiv anarkist.

I själva verket är det två skilda läror som i och för sig har mycket gemensamt. Även utomlands som t.ex. i Spanien på 1920- talet gick debattens vågor höga om CNT borde vara anarkosyndikalistiskt eller syndikalistiskt så det är alltså inget typiskt svenskt fenomen.

Anarkosyndikalism gick vanligen under namnet revolutionär syndikalism fram till 1920-talet. Förenklat kan man säga att anarkosyndikalismen är en metod/ett medel för att nå det anarkistiska samhället. Efter revolutionen behöver det inte nödvändigtvis vara så att det är de fackliga organisationerna som står som modell för samhällsbygget. Anarkosyndikalismen förespråkar följaktligen samarbete med andra icke fackliga anarkistiska organisationer och kooperativ osv, då
den inte anser sig själv nog. Samarbete med stat, kapital och politiska partier avvisas kategoriskt.

Anarkosyndikalismen driver också decentraliseringstanken till sin spets, förtroendevalda personer ges så få befogenheter som möjligt för att undvika att karismatiska personer tillförskansar sig maktpositioner osv, och anarkosyndikalister har vanligtvis i det längsta motsatt sig att man skall anställa personal i sina organisationer (det har dock förekommit och förekommer alltjämt).

Syndikalismen å sin sida är sig själv nog och anser sig vara hela verktyget både för samhällsomdaning och sedan samhällsbygge. Detta kan ske genom revolution, men kan också ske genom evolution. I vissa länder har man bildat sk syndikalistiska partier vilka såvitt jag vet aldrig blivit speciellt långlivade. Syndikalismen avgränsar sig medvetet mot anarkismen då den inte vill vara beroende av någon ideologi utifrån. Syndikalister har vanligen en mer tolerant inställning till centrala organ men basen i syndikalismen är likväl långt driven decentralisering. Synen på partier har varierat beroende på vilket land vi talar om, men de flesta syndikalister vill inte att partipolitik skall föras genom organisationen. I Sverige där syndikalismen varit en del av folkrörelsen har syndikalisterna främst arbetat fackligt (men inte enbart). De flesta syndikalistiska organisationer betraktar sig som frihetligt socialistiska men det finns sk ”neutrala” (vad nu det innebär) och i Mussolinis Italien fanns det fascistiska syndikalistiska organisationer. Det sistnämnda är såvitt jag vet väldigt ovanligt.

Givetvis ser det olika ut i olika länder och under olika tider. Organisationer kan pendla fram och tillbaka av olika skäl, medlemmarna kan ändra inriktning på organisationerna och repression kan framtvinga förändringar osv. Och givetvis, precis som partier, kan andra arbetarorganisationer ha principförklaringar som inte stämmer överens med verkligheten. Ingen tror väl t.ex. på allvar att Nya Moderaterna verkligen är ett arbetarparti, för att hämta ett exempel från partipolitiken, eller att Socialdemokraterna under hela 1900- talet kämpade mot de fyra K:na (krigsmakt, kapitalism, kyrka och kungamakt).

Nedan följer några exempel på olika organisationer. Listan kan göras hur lång som helst, men här nöjer vi oss med ett fåtal exempel. En tumregel, som man får ta med en nypa salt, är att rent syndikalistiska organisationer inte brukar vara anslutna till IWA- AIT (en internationell organisation) medan man hittar många anarkosyndikalistiska organisationer där. Det finns dock förhållandevis många anarkosyndikalistiska organisationer utanför IWA-AIT.

IWW är en klassisk syndikalistisk fackförening.

Solidarity Federation i England är anarkosyndikalistiskt.

ZSP i Polen är anarkosyndikalistiskt

IP i Polen är syndikalistiskt

CNT i Spanien är anarkosyndikalistiskt.

SAC började som en anarkosyndikalistisk organisation men på kongressen 1922 lämnade man
anarkosyndikalismen bakom sig och har alltsedan dess varit syndikalistisk, även om man
samarbetade intimt med CNT fram till i varje fall 80-talet. Många anarkister är organiserade i LS av
SAC.

Örestad LS är en anarkosyndikalistisk organisation

Vill man läsa mer kan jag rekommendera Lennart K Persson: Syndikalismen i Sverige 1903- 1922,
Juan Gomez Casas: Anarchist Organisation, The history of the FAI, eller varför inte Alexander
Smith: Helsingborgssyndikalister vid vägvalet: revolt eller revolution (Lunds Universitet, historiska
institutionen 2011). Det finns oerhört mycket att läsa om ämnet om man har tid och lust.

/ TL